HideSoundArt
Helge Ands kyrkoruin, Visby
Fredagen den 5 augusti 2005
Program
1. Daniel Eideholm: Biomekanoid I (2005) ca 20’
En resa genom mitt psyke… har försökt med text och ljud gestalta ett tillstånd i min vardag… även ett tillstånd som vi i väst lider allt mer av, som vi bedövar med teknik…
Daniel Eideholm (f. 1978) började sin musikaliska skolning som sångare i ett black metal-band, men när han insåg att det han tyckte var bäst var när gitarristerna stämde sina gitarrer sökte han sig till EMS (Elektroakustisk Musik i Sverige) och gick där EAM-linjen 1999-2000. Har därefter jobbat mest med modern dans samt varit delaktig i omkring ett dussin cd-utgåvor under olika namn och stilar.
”Det som mest intresserar mig konstnärligt och det som jag försöker gestalta genom mina verk är förhållandet mellan oss människor och maskinerna. Ljudlandskapen är ofta hämtade från industrier, rymdljud och olika religiösa ceremonier.”
2. Jan Liljekvist: Förklädd Gud (2001) 24’50”
Elektroakustisk svit i nio akter.
Musik: Jan Liljekvist.
Text: Hjalmar Gullberg.
Röst: James Ngugi.
Slagverk: Sebastian Åberg.
Innehåller fragment från Slutförbannelser av Rolf Enström.
Förklädd Gud är ett försök att skriva ett längre stycke, bestående av korta satser men sammanhållet av en enhetlig text. Jag har valt Förklädd Gud av Hjalmar Gullberg som grund för min musik därför att det är ett verk jag tycker mycket om. För att komma bort från den storsvenska klang som texten ofta får i munnen på en skolad skådespelare lät jag min gode vän James (ursprungligen från Kenya) läsa.Jan Liljekvist (f. 1962) har studerat komposition för bl a Lars-Gunnar Bodin, Rolf Enström och Anders Blomqvist på EAM-linjen på EMS i Stockholm. På 1980-talet gitarrist och sångare i skrammelrockbandet The Shoutless som gjorde ett antal skivor och turnerade i Europa. Numera fiolist i Två Fisk och En Fläsk, lovordad grupp med medeltida ballader på repertoaren. Turnerar med black metal-bandet Månegarm och medverkar som musiker och kompositör i olika dans- och teatersammanhang. http://www.jayneinsane.com
3. Pär Johansson: Det tomma palatset (2000) 24’04”
”Efter att först ha kringränt och sedan belägrat Palatset i över tre månader, utgick oförmodat en order om att storma murarna och angripa den inre gården. Vid vår framgångsrika ankomst till gården möttes vi av fullkomlig stillhet och ödeläggelse. Huvudbyggnaden stod i ruiner. Det inre av Palatset var vandaliserat och plundrat. Draperier, målningar och alla värdefulla dekorationer var skändade eller bortrövade.
Som för att mildra minnet av massakern hade träd, buskar, gräs och blommor funnit sin väg tillbaka och påbörjat återerövringen av det människodanade. Fåglar hade byggt sina bon, rävar och grävlingar inrett sina gryt och lyor, myror uppfört sina stackstäder. Så att anblicken nu företedde en förutsägelse om naturens återtagande av de platser den en gång avträtt till människan. Som om vi sedan länge, oss själva ovetande, hade varit förutbestämda att möta en tom och övergiven boning.
Vi började då att uppteckna inskriptionerna på murarna, vi samlade ihop de få kvarlevor och spår av mänskligt liv i vad som fanns kvar av rummen, salarna och förrummen, och våra skrivare sändes till det förfallna biblioteket för att kopiera vad som återstod av böcker och skrivna dokument och tolka deras budskap. Allt detta gjordes i ett försök att kartlägga och begripa vad som måste ha utspelat sig många år före vår belägring av Palatset.”
Jianzhu-kommentaren noterar: ”Från detta tillfälle emanerar bruket att hänvisa till historievetenskapen genom att tala om Det tomma palatset.”
Xia Gu, med hänvisning till myten om Belägringen av det tomma palatset, i andra-kommentaren (jianzhu) till en tidig Ming-utgåva av Credo Incognito (Qian fu lun) av Han-filosofen Wang Fu. Översättning av Göran Sommardal i Det tomma palatset. En arkeologi över ruiner och rutiner i kinesisk litteraturtradition, Stockholm, 1992.
Det tomma palatset är komponerat på EMS.
Pär Johansson (Sverige, f. 1972) är komponist och civilingenjör, men har även läst humanistiska ämnen. 1995-7 studerade han elektroakustisk musik (EAM) på EMS, där han även arbetat som sekreterare och lärare i akustik och ljudsyntes.
”Jag hämtar ofta inspiration ur litterära eller filosofiska källor. Min musik är därför ofta berättande, narrativ, och innehåller ibland omedelbart igenkännbara ljud, men den är knappast programmusik i traditionell mening. Inte heller är den konceptuell ljudkonst, eftersom det estetiska utförandet för mig är lika viktigt som de bakomliggande idéerna. Avsikten är att musiken skall kunna avnjutas också utan kännedom om idéinnehållet.” http://www.geocities.com/pj_composer
4.under hela konserten
C. Anders Wallén/Zachris Trolin alias theArtfulTechnofuckingMediahippies:
mindTextures (2005) Videoinstallation.
theArtfulTechnofuckingMediahippies är ett konstnärskollektiv, som i denna föreställning består av Zachris Trolin och C. Anders Wallén. Kollektivet arbetar med datorbaserad, realtids ljud- och videokonst. Ett av kollektivets måtton är ”you’ve got to fuck up the technology you’ve got rather than let the technology fuck you up” eller ”technology can make things too perfect – it can dehumanize you if you let it”.
Det vi visar i Helge And 2005 är videoinstallationen mindTextures i en version som har anpassats för detta tillfälle.
C. Anders Wallén (f. 1950) är bildkonstnär utbildad på Konstfack (måleri, 1970-75), men ägnar sig numera främst åt digitala medier.
”Jag är målare, älskar arbetet med färg och pensel och måleriets problem. Mitt möte med datorn, som ett oöverträffat verktyg att komplicera arbetet, bjuda motstånd och möjligheter. Det mötet var för mig en naturlig utveckling av mitt måleri och konstnärliga arbete.”
Zachris Trolin (f. 1981) studerar sedan 2000 data- och systemvetenskap på Stockholms Universitet, filosofi vid Södertörns Högskola samt påbörjar EAM-linjen på EMS hösten 2005. Har gått två år på konstskolan Paletten, Stockholm (2002-2004).
”Jag arbetar med bl a arkivmaterial, VJ, EAM samt ambient och generativ musik. Mitt kulturella arbete utgår med hög frekvens från arkivmaterial som syntetiseras med riktningar inom tekniken och filosofin. Resultatet är, likaså högfrekvent, berättelser vars essens inte är i linje med sin materia.” http://www.artfultechnofuckingmediahippies.se
